Vad migrän egentligen är

Migrän är en av världens vanligaste neurologiska sjukdomar. I Sverige lever ungefär 15–18 procent av kvinnorna och 6–9 procent av männen med migrän. Den är kraftigt underdiagnostiserad och underbehandlad — trots att den kan påverka allt från arbetsförmåga till socialt liv.

Ett migränanfall är mer än ont i huvudet. Det handlar om en tillfällig förändring i hur hjärnan bearbetar signaler, vilket ger symtom som ljus- och ljudkänslighet, illamående och trötthet — ofta i flera dygn.

Ett anfall utvecklas ofta i faser. Alla får inte alla faser, och de kan variera från gång till gång.

• Förkänning (prodrom): timmar till ett dygn före. Humörsvängningar, gäspningar, sug efter viss mat, koncentrationssvårigheter eller nackstelhet.
• Aura: hos ungefär 20–30 procent. Oftast synrubbningar som flimmer eller sicksacklinjer, ibland domningar eller tal­svårigheter. Går vanligen över inom en timme.
• Huvudvärksfas: 4–72 timmar. Ofta ensidig, pulserande smärta som förvärras av rörelse, tillsammans med illamående och känslighet för ljus och ljud.
• Efterdyning (postdrom): efter att smärtan släppt. Trötthet, tömdhetskänsla och koncentrationssvårigheter — ibland kallat ”migränbakis”.

Migrän utan aura är vanligast. Vid migrän med aura föregås eller åtföljs huvudvärken av tillfälliga neurologiska symtom, oftast visuella.

Aura är i sig ofarlig och övergående, men eftersom liknande symtom också kan ha andra orsaker är det viktigt att en läkare ställer diagnosen första gången — särskilt om mönstret är nytt.

Triggers är högst individuella, och det som utlöser ett anfall hos en person gör inget hos en annan. Ofta krävs flera samverkande faktorer. En huvudvärksdagbok hjälper dig hitta dina egna mönster.

• Oregelbunden sömn — för lite, för mycket eller förskjuten dygnsrytm.
• Stress, och ibland avslappningen efter en stressig period.
• Uteblivna måltider, uttorkning eller för mycket/för lite koffein.
• Hormonella förändringar, till exempel runt menstruation.
• Starkt eller flimrande ljus, starka dofter och vissa livsmedel eller alkohol.
• Väderomslag och förändringar i lufttryck.

Migrän diagnostiseras utifrån symtombilden — det finns inget blodprov eller röntgen som visar migrän. Läkare använder de internationella kriterierna ICHD (International Classification of Headache Disorders) från International Headache Society.

Förenklat innebär migrän utan aura minst fem anfall som varar 4–72 timmar, med minst två av kännetecknen ensidig, pulserande, måttlig till svår eller förvärras av fysisk aktivitet — plus illamående och/eller ljus- och ljudkänslighet.

Kronisk migrän innebär huvudvärk minst 15 dagar per månad i mer än tre månader, varav minst åtta dagar med migrän. Övergången från episodisk till kronisk migrän är viktig att fånga tidigt.

Migrän förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd. Att känna till detta hjälper dig och vården att se helheten.

• Depression, ångest och sömnstörningar.
• Andra smärttillstånd och spänningshuvudvärk.
• Vid migrän med aura ses en något förhöjd risk för vissa kärlhändelser — en anledning att undvika rökning och diskutera preventivmedel med läkare.

Det mesta vid migrän hanteras i lugn och ro, men vissa varningstecken bör bedömas snabbt.

• En plötslig, explosionsartad huvudvärk (värsta någonsin) — sök vård akut.
• Huvudvärk med feber, nackstelhet, förvirring eller kramper.
• Neurologiska bortfall (svaghet, talstörning, synbortfall) som inte går över.
• Ett nytt eller tydligt förändrat huvudvärksmönster, särskilt efter 50 års ålder.