NyhetsmediaHög2 juni 2026
EU-kommissionen godkänner Aquipta (atogepant) även för akut migränbehandling
Europeiska kommissionen har godkänt Aquipta (atogepant) som akut behandling vid migränanfall hos vuxna. Läkemedlet blir den första CGRP-hämmaren i tablettform inom EU som är godkänd för både akut och förebyggande behandling. Godkännandet vilar på fas III-studien ECLIPSE där fler patienter blev smärtfria efter två timmar jämfört med placebo. Vid kronisk migrän ingår läkemedlet redan i högkostnadsskyddet under vissa villkor.
Varför det är viktigt: Ett preparat som fungerar både akut och förebyggande förenklar behandlingen och kan minska behovet av flera olika läkemedel, vilket är värdefullt för migräniker med täta anfall.
KroniskAlla
VårdmyndighetHög25 maj 2026
Sjuk ofta eller länge – särskilt högriskskydd
Försäkringskassan informerar om särskilt högriskskydd som kan vara aktuellt vid återkommande eller långvarig sjukfrånvaro, exempelvis vid svår migrän. En anställd med beviljat skydd kan få sjuklön redan från första sjukdagen, och arbetsgivaren kan ansöka om ersättning för hela sjuklönekostnaden. Skyddet gäller den som troligen kommer att vara sjuk ofta eller länge på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Sidan riktar sig särskilt till arbetsgivare.
Varför det är viktigt: Kroniska migräniker med många kortare sjukperioder kan slippa upprepad karens via särskilt högriskskydd, vilket har stor ekonomisk betydelse.
Kronisk
NyhetsmediaMedel5 maj 2026
Ny metaanalys: nya CGRP-hämmare måttligt men tydligt effektiva vid kronisk migrän
En metaanalys publicerad i Annals of Internal Medicine visar att nyare CGRP-hämmare minskar antalet dagar med migränsymtom med ungefär två dagar per månad. Effekten betraktas som måttlig men preparaten är mer effektiva än äldre behandlingar. Resultaten stödjer riktlinjer som rekommenderar CGRP-hämmare som förstahandsalternativ vid kronisk migrän efter två misslyckade förebyggande behandlingar. Äldre läkemedel som topiramat och valproat hade för lågt evidensvärde för säkra slutsatser.
Varför det är viktigt: Ger kroniker och vårdgivare ett realistiskt underlag om vad CGRP-hämmare faktiskt kan åstadkomma och stärker argumenten för dem som förstahandsval vid kronisk migrän.
Kronisk
VårdmyndighetHög29 dec. 2025
CGRP-hämmarbehandling vid kronisk migrän – villkor för subvention och högkostnadsskydd
Expertgruppsutlåtandet beskriver villkoren för subvention av CGRP-hämmare vid kronisk migrän i Sverige. Preparaten erenumab, fremanezumab, galkanezumab och eptinezumab samt gepanten atogepant subventioneras för kronisk migrän, definierad som minst 15 huvudvärksdagar varav minst 8 migrändagar per månad. En förutsättning är otillräcklig effekt av eller intolerans mot minst två andra förebyggande behandlingar. Behandlingen ska följas upp via Neuroregistret.
Varför det är viktigt: Förklarar exakt vilka kriterier som krävs för subventionerad CGRP-behandling, vilket är direkt avgörande för kronikers tillgång till och finansiering av avancerad behandling.
Kronisk
NyhetsmediaHög16 dec. 2025
DO: Kvinna med migrän fick inte jobb – var diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har slagit fast att en kvinna med migrän diskriminerades när hon nekades ett jobb som undersköterska på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Trots att hon uppfyllde kraven och kallades till intervju valdes hon bort, och den rekryterande chefen motiverade i ett mejl att det ”sannolikt var bättre för kvinnan och hennes migrän att inte arbeta oregelbundet”. DO bedömer att bortvalet hade samband med hennes funktionsnedsättning och kräver att regionen betalar 75 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Varför det är viktigt: Fallet visar att migrän kan omfattas av diskrimineringsskyddet i arbetslivet, vilket är viktigt att känna till för den som möter fördomar eller orättvis behandling på grund av sin sjukdom.
KroniskAlla
NyhetsmediaMedel28 okt. 2025
Lars Edvinsson – forskaren bakom CGRP-upptäckten som förändrade migränbehandlingen
Artikeln porträtterar Lundaprofessorn Lars Edvinsson vars upptäckt av signalämnet CGRP:s roll vid migrän lade grunden för dagens CGRP-hämmare. Hans forskning från 1980-talet ledde fram till en helt ny läkemedelsklass som idag används både förebyggande och akut. Texten sätter den svenska forskningsinsatsen i ett internationellt sammanhang. Den belyser hur grundforskning över decennier omsatts i konkret patientnytta.
Varför det är viktigt: Visar den svenska forskningens betydelse för moderna migränläkemedel och ger kontext till varför CGRP-hämmare blivit ett genombrott för många migräniker.
AllaKronisk
VårdmyndighetHög24 okt. 2025
WHO faktablad: Migrän och andra huvudvärkssjukdomar
WHO uppdaterade sitt faktablad om migrän och andra huvudvärkssjukdomar med avsnitt om förekomst, olika huvudvärkstyper, behandling och hinder för effektiv vård. Faktabladet beskriver WHO:s arbete på området och hänvisar till modellistan över essentiella läkemedel. Det betonar att huvudvärkssjukdomar är kraftigt underdiagnostiserade och underbehandlade globalt. Materialet ger en överblick över vad som krävs för basal huvudvärksvård.
Varför det är viktigt: Som global hälsoauktoritet sätter WHO ramen för hur migrän erkänns som folkhälsoproblem, vilket är viktigt för resurser och vårdtillgång även för kroniker.
Alla
NyhetsmediaMedel12 sep. 2025
Migrän – en folksjukdom som påverkar arbetslivet
Artikeln i fackförbundstidningen Kollega beskriver migrän som en folksjukdom med stor påverkan på arbetslivet. Den tar upp hur återkommande anfall leder till sjukfrånvaro och nedsatt arbetsförmåga. Texten belyser behovet av arbetsanpassning och förståelse på arbetsplatsen. Den sätter migrän i ett samhälls- och arbetsmarknadsperspektiv.
Varför det är viktigt: Belyser migränens konsekvenser för arbetsförmåga och sjukskrivning samt vikten av arbetsanpassning, vilket är centralt för yrkesverksamma kroniker.
KroniskAnhörigAlla
NyhetsmediaMedel22 aug. 2025
Sambandet mellan hormoner och migrän – neurolog förklarar
Artikeln går igenom hur kvinnliga könshormoner, särskilt svängningar i östrogen, kan utlösa migrän. En neurolog förklarar varför migrän är vanligare hos kvinnor och hur menstruation, graviditet och klimakteriet påverkar anfallsmönstret. Texten ger praktisk vägledning om hur hormonellt relaterad migrän kan kännas igen. Den knyter an till aktuell kunskap om migränens mekanismer.
Varför det är viktigt: Hormonell migrän drabbar många kvinnor och kunskap om triggers kan hjälpa till med planering, timing av behandling och bättre dialog med vården.
AllaNydiagnostiseradKroniskHormonell migrän
VårdmyndighetHög26 juni 2025
Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för migränvården
I juni 2025 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för migränvården. Beslutet kom efter att Huvudvärksförbundet länge drivit frågan om en mer jämlik migränvård. Hittills har nationella riktlinjer saknats, vilket bidragit till regionala skillnader i utredning och behandling. Nya riktlinjer väntas ge tydligare vägledning, särskilt för svårbehandlad och kronisk migrän.
Varför det är viktigt: Nationella riktlinjer kan ge mer jämlik tillgång till avancerad behandling och en tydligare vårdkedja, vilket är särskilt viktigt för kroniker som idag möter olika praxis mellan regioner.
KroniskNydiagnostiseradAlla
VårdmyndighetHög18 mars 2025
Team stöttar vid svårbehandlad migrän
Artikeln från Region Stockholms läkemedelsinformation beskriver hur multiprofessionella team kan stötta patienter med svårbehandlad migrän. Den lyfter vikten av strukturerat omhändertagande när vanlig behandling inte räcker. Texten beskriver hur specialistvård, uppföljning och rätt läkemedelsval samverkar. Den riktar sig till vårdpersonal men ger inblick i hur avancerad migränvård organiseras.
Varför det är viktigt: Visar hur kroniker med svårbehandlad migrän kan få ett mer samordnat omhändertagande, vilket ofta är avgörande när standardbehandling inte fungerar.
Kronisk
NyhetsmediaMedel27 jan. 2025
Förebyggande CGRP-hämmare visar effekt redan första migrändagen
En analys publicerad i Neurology jämförde tre tidigare studier på den förebyggande CGRP-receptorblockeraren atogepant. Studierna omfattade både episodisk och kronisk migrän. I samtliga delstudier minskade antalet migrändagar och livskvaliteten förbättrades hos dem som tog läkemedlet. Forskarna lyfter att gepanten fungerar väl som profylax och ger ett alternativ vid svår migrän.
Varför det är viktigt: Snabbt insättande förebyggande effekt kan ge migräniker bättre planeringsbarhet och färre sjukdagar, vilket är centralt för kroniker med många anfall per månad.
KroniskNydiagnostiserad
PatientföreningMedel2 juli 2024
Huvudvärk & Migrän – Onlineguiden
Migrän- och Huvudvärksföreningen i Västra Götalands Län lanserar tillsammans med Emma Varkey och Angelica Dahlbäck en onlineguide om huvudvärk och migrän riktad till barn och ungdomar. Syftet är att ge unga hopp, kunskap och enkla råd för att hantera sina besvär. Guiden är uppdelad i en barnsida och en ungdomssida. Föreningen erbjuder även böcker och information om migränvård för barn och unga.
Varför det är viktigt: Guiden ger föräldrar och unga med migrän tillgång till anpassad information och stöd, vilket kan underlätta att förstå och hantera besvären tidigt.
FörälderAnhörig
VårdmyndighetHög25 jan. 2024
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd för migrän
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd ger vägledning för bedömning av arbetsförmåga och sjukskrivning vid migrän. Det beskriver bland annat högfrekvent migrän som 6–14 migrändagar per månad. Beslutsstödet används av läkare och Försäkringskassan vid bedömning av sjukskrivningsbehov. Det knyter an till den nationella riktlinjen för migrän.
Varför det är viktigt: Beslutsstödet påverkar direkt hur sjukskrivning och arbetsförmåga bedöms, vilket är centralt för migräniker i kontakt med vården och Försäkringskassan.
KroniskAlla
NyhetsmediaHög
Nya CGRP-hämmare måttligt effektiva mot kronisk migrän
En internationell forskargrupp har genomfört en metaanalys av 43 randomiserade, placebokontrollerade studier med närmare 15 000 patienter, publicerad i Annals of Internal Medicine. Resultaten visar att samtliga nyare CGRP-hämmare utom rimegepant (Vydura) har en tydlig och statistiskt signifikant effekt och minskar antalet migrändagar med ungefär två dagar per månad. Botulinumtoxin (Botox) gav en mindre men signifikant effekt på cirka 1,3 färre migrändagar per månad. Forskarna bedömer effekten som måttlig men konstaterar att resultaten stödjer riktlinjer som rekommenderar CGRP-hämmare som förstahandsval vid kronisk migrän. Äldre behandlingar som topiramat och valproat hade för lågt evidensvärde för att dra säkra slutsatser.
Varför det är viktigt: För personer med kronisk migrän ger analysen konkret vägledning om vilka förebyggande behandlingar som faktiskt fungerar, och stärker CGRP-hämmarnas roll som förstahandsval efter misslyckade tidigare behandlingsförsök.
Kronisk